Jaha, min första kärlek... Jag har inte varit så bra på att släppa ut mina känslor för andra människor. De kunde ju göra mig illa! Så jag har inte tillåtit mig att känna så mycket kärlek. Tror inte att jag varit kär i någon mer än i Johnny... De andra som jag fattat tycke för har inte varit som när jag träffade honom. Han fick mig att känna! Det var allt mellan sorg, glädje, lycka och tro på mig själv. Så tillslut fick jag ge upp och "kasta mig över honom" i hans lilla säng. Nae, det gick inte riktigt så vilt till. Annika fick mig att inse vad jag kände och nästan gång vi träffades pussade jag honom och sa jag gillar dig. Sen levde vi lyckliga i alla våra dagar! Sex och ett halvt år senare får han mig fortfarande att känna alla mina känslor och jag älskar honom för det!